Kraftig spark = kärlek & längtan

Vid ett-tiden sa jag till min sambo att bäbisen var vaken. Han lade händerna på magen för att känna och "kommunicera" lite med vår lilla Buffalo. Plötsligt så fick jag en kraftig spark nere till vänster. Så himla häftigt! Tyvärr kände inte Mr. den på utsidan, men det känns så himla coolt när bebisen faktiskt gör lite fler "out lashes" än de vanliga små buffarna och bökningarna.
Fortfarande så var karatesparken för ca en vecka sedan betydligt kraftigare, men kicken idag var den näst kraftigaste jag haft hittills.

Åh, älskade lilla pyre! Jag längtar så himla mycket efter dig!! <3<3

Karatekid

Jag undrar om jag precis kände bebisen allra första karatespark, eller om det var en nerv som kom i kläm el nåt, för jösses vad det smärtade till! Jag ligger stilla ner i sängen så det borde väl ha varit bebisen.... tror jag?

Bebisspark...

Det här är nästan lite pinsamt att erkänna... Men först nu ikväll insåg jag att min allt bufflande som min lilla "buffalo" hållit på med - det måste ju vara sparkar! Bara att de inte är så tydligen ännu :-O Och här har jag gått och undrat varför jag aldrig får känna några sparkar... haha.

Nu är det bara att vänta på att de ska bli lite kraftigare och tydligare, så att pappan också får känna. Som vi längtar!!!

Mitt älskade lilla buffalo-troll! <3

Lilla buffeldjur, var är du!?

Jag trodde att jag och bebis hade en tyst överenskommelse, att hen alltid ska buffa runt vid 7-tiden på morgonen. Men så idag - ingenting. Kände mig både lite lurad och nervös - tänk om något är fel!?

Jag skrev en fråga i FB-gruppen där jag är med och blev lite lugnad.

Men så nu på eftermiddagen har jag legat och vilat och lite till och från har jag känt någon liten buff. Så himla skönt! Men samtidigt tänker jag "Bebis, hallå! Du är ju typ 10 timmar för sen!" ;)

En annan sak med det här buffandet. Jag kan inte låta bli att oroa mig att det skulle vara tarmarna eller någon annan skit som jag eg känner. Eftersom det inte är några riktiga sparkar och varken syns eller känns utanpå kroppen kan det ju ibland vara lite svårt att säkert veta...

Buffar och har sig

Bebisen har i ungefär en veckas tid buffar runt i magen vid 7-tiden på morgonen. Idag höll hen på till & från mellan 7-7.30. Och idag har hen hållit på sedan halv tio och nu är klockan 11.10 och jag känner fortfarande av hen. En helt fantastisk känsla! 💜 Även fast jag har svårt att verkligen tro på att det är bäbisen där inne och inte vara lite magkurrande...

Kolostrum (råmjölk)

Idag när jag vaknade tyckte jag att det kändes lite blött och konstigt vid armbågen. Min första tanke var att jag hade dreglat under natten/tidig morgon. Men när jag visade min sambo sa han direkt att det måste vara från brösten. Det kändes så främmande för mig att brösten skulle börja läcka såhär i vecka 22 att jag inte ens reflekterade övar att det kunde vara det som hänt 😆

Men när jag tittade närmare på fläcken, som var lite gulaktig, ser jag att det finns två till, mindre, intorkade fläckar bredvid den blöta. Så tydligen har jag läckt 3 gånger den här natten/morgonen. Skönt att "det är helt normalt".

Apropå helt normalt, jag har haft den där smärtan, som nålstick, nere till höger om livmodern. När jag sa det högt igår vid middagen säger min bror "Oj då, det verkar inte så bra". Och min enda tanke är "hur f-n kan han veta vad som är normalt och inte!? Man säger inte sådant till någon som går igenom sin första graviditet, det är INTE OK att skrämmas så! 😔

Nya krämpor 21+0

Jag har varit nästan helt fri från foglossningsbesvär i ett par veckor, och vant mig vid att "må bra" i kroppen. Och kanske just därför så smällde det till med en ny omgång smärta i förrgår. Aldrig kan allting få vara helt bra va? :) TIll på köpet fick jag idag tillbaka min kramp i vänster ben, vaden och knävecket. Jag har köpte en storpack med Tonic Water i affären, den innehåller kinin och jag läste någonstans att några svenska barnmorskor hade rekommenderat just kinin mot kramp i vaderna under graviditet.

Annars då? Jo, bäbisen gör sig påmind ibland, men jag känner ännu inga riktigt sparkar. Bara lite "buffande" ibland. Nu de senaste dagarna känns det dock som att någon sticker mig med en nål från insidan av livmodern, och alltid på samma ställe (höger sida långt ner). Ganska läskig känsla. En dag kändes det som att bäbisen låg och nöp mig... :-O

Igår var jag på en second hand-butik som heter FARA Kids, och köpte flera små söta "unisex" bodys och sparkdräkter. Idag åkte jag till "samma" butik, men i en annan del av London och köpte ytterligare ett gäng sparkdräkter. Min karl kommer att bli så stolt - NOT :D

Idag var jag iväg och hämtade ut våra papper från vår hindersprövning, och åkte sedan och lämnade dem på det stället där vi har tänkt att gifta oss. Nu kvarstår bara några småproblem, som t.ex. att vi måste hitta en (bra & billig) fotograf som kan föreviga stunden. Annars är det ju oftast jag eller min man som står bakom kameran... Och ett kanske ännu större bekymmer - vi måste hitta två bröllopsvittnen! Vi hade ju tänkt att smita ifrån allt och gifta oss i hemlighet, men tydligen kan vi inte göra riktigt så. Frågan är nu, be några av min mans kollegor? Eller försöka skeppa över någon från Sverige? Nåja, det får bli en börda som jag delar med min 'danish sweetheart' när han kommer hem.

Bilder från i tisdags:

Nya drömmar

I natt har jag sovit ännu sämre än tidigare. Jag har som vanligt varit på toa 2-3 ggr, och samtidigt fyllt på med nytt vatten. Men däremellan har jag legat och vridit mig, svettats (var tvungen att ställa upp fönstret på max) och legat klarvaken. Jag har även vaknat i en annan sovställning än den jag somnade i. Under de tidigare veckorna har jag hela tiden vaknat i exakt samma position som jag somnat i. Jag hoppas att detta var något tillfälligt, eftersom det sägs att det inte är bra att sova på rygg efter vecka 20.

Nattens dröm. Jag var på någon form av kurs/dramaklass tillsammans med ett gäng gamla vänner. Hanna från judon, exkollegan Jani och exkollegan Ronny var några av dem. Hanna var först ut att göra sin presentation, och hon var superduktig! Sedan var det Jani:s tur, men plötsligt blev alla så jäkla förbannade på mig för att jag störde hela tiden genom att springa iväg. Först förstod jag inte vad de pratade om, sedan insåg jag att de måste syfta på mina kissepauser. Jag försökte att förklara att jag är gravid och man lätt blir kissnödig då, men det ville de då inte lyssna på! Sedan vaknade jag, tror jag. Eller så har jag bara glömt av vad resten av drömmen handlade om :)


Igår var vi alltså på UL, vecka 20+0. Bäbisen låg där inne, gjorde high five när sonografen skulle räkna benen i händerna och var allmänt söt. Ingen anmärkning på någonting alls, utan detta är en praktbäbis, enligt vår sonograf. Vilken lättnad!
Vi fick dock veta att moderkakan inte längre ligger i framvägg som den gjort tidigare, så att jag inte känner bäbisen sparka beror nog bara på att den ligger där inne och samlar kraft. Ska den bli lika vild som sina föräldrar när den kommer ut så behöver den verkligen spara på kraft & energi i magen, haha.
Igen förändring i BF, det är fortfarande 21 augusti som gäller. Fast bäbisen verkar vara strax över medel i både längd och vikt (åtminstone om man ska tro alla appar som finns). Lång som far och tjock som mor, det är vår bäbis det <3

140 days gone, 140 more days to go...

Idag har vi äntlig kommit till den magiska halvtiden!!!
Och idag ska vi på nytt ultraljud, och om allt ser bra ut ska vi sedan iväg och provköra barnvagnar! :D

Idag är det torsdag och förra fredagen kände jag alltså bäbisen för första gången!


I lördags eftermiddag var hen ännu mer aktiv och den där lilla ålen som snärtade mig med "svansen" gjorde det ca 10 ggr i rad! Obehagligt med ändå så häftigt! Men efter det har jag inte känt samma sak igen. Det känns på vänster sida av magen, lite nedanför naveln.
Men jag har i två dagars tid känt lite smärta-liknande där, bara inte på samma sätt som i fredags & lördags.

Jösses vad jag har drömt inatt

Först var det en man som försörjde sig på att mörda utrotningshotade djur. Vi var alla helt ledsna, men Angela & Hodgins (ja, karaktärerna från TV-seiren Bones, haha) gjorde en omprogramering i hans dator el presentation så att alla skulle få veta hur FEL det han gjorde var.
Sedan såg jag en vacker fågel som jag ville fotografera, den hade en stor svart tuppkam på huvudet och knallrött bröst (i drömmen visste jag vad den hette). Stor som en papegoja var den också. Den satt utanför fönstret i rummet där vi satt och jag skulle ta ett kort, men när jag tryckte på avlösaren sprutade min kamera vatten istället, för det car en blomsterspruta. Men det konstiga var att fågeln, som satt på andra sidan en glasruta, blev blöt och hela hans röda bröst blev knallblått!
-----------------------------
Sedan drömde jag en till märklig dröm, men den minns jag inte.
-----------------------------
Sista drömmen satt vi och pratade med min mans syster och svåger, och tittade på napparna de hade till sin dotter när hon var bebis. De såg jättekonstigt ut! Som hela små figurer i olika färger och man sög på en liten "tutte" längst upp på deras huvuden. Sedan var jag med pappa och två av mina bästa vänner. Vi möttes av världens polispådrag! Fast först åkte två bilar med bred last, och de körde jättefort! Sedan kom ca trettio polisbilar, varav några spärrade av vägen. Sedan kom en tjej och visade vart vi kunde åka, och pappa verkade jätteintresserad - fast att st var en karta över området där jag växte upp!
Efter det satt jag och mina vänner hemma hos mig, den ena ville använda lin printer och jag blev omåttlig sur på henne (som skulle slösa på mina pengar) och sedan gjorde de sönder något. Jag blev jättesur på dem och vi blev osams -
Här ringde som tur var min mans jobbmobil, så jag behövde inte uppleva bråket något mer! :)