sällan blir jag ledsen, men av att bli kallad hora... och det enbar p.g.a. rött läppstift och lösögonfransar?
ibland önskar jag honom åt helvete, men oftast älskar jag honom. han är ju trots allt min storebror....
men att tycka att jag är synonym med en hora... jag fattar liksom inte riktigt.
jag plojar ju bara. och han BORDE veta det!!!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar