Finansiell lättnad del 2

Jag loggade in på sambons svenska bankkonto igår för att betala hans svenska räkningar. Och pengarna från min sambos mormor hade redan kommit in på kontor. Tio tusen svenska riksdaler! Här trodde jag att vi kanske skulle få några hundra pund, så får vi nästan 1000 pund! Järnspikar! vad vi plötsligt ligger bra till med ekonomin! Ja, inte vardagsekonomin alltså, men att vi nu slipper länsa våra sparkonton för att ha råd med det som behöver köpas in till bebisen.

Vagnen betalade vi med pengar som vi fick i förlovningspresent för närmare två år sedan. Vi bestämde att de var öronmärkta för något speciellt. Vilket ju vagnen var :)
Jag vet inte med säkerhet, men misstänker att vi kommer få lite pengar i juni också... Haha ;) för VI SKA GIFTA OSS 18 JUNI!!!! Och sambons gifta syskon fick tiotusen när hen gifte sig... Svärisarna sa att alla barnen skulle få det i bröllopspresent (måste vara rättvist, haha) men vi får se. Nu har de betalat så mkt ändå, och de har ju inte världens bästa ekonomi själva.

Jag är glad så länge vi inte behöver ha hela hand familj över för bröllopet! Vi hade bestämt oss för att gifta oss i smyg och hellre ha en större fest kanske nästa sommar (i Sverige då). Men så var det det där med vittnen. De måste man ha med sig själv, även när man gifter sig i det som motsvarar rådshuset. Så vi bestämde oss för att göra det när vi har besök, men ändå gången vi har två på besök samtidigt är när mina föräldrar kommer. Och då kände min sambo att han måste bjuda in sina föräldrar också. Så nu vet de alla fura att vi ska gifta oss. Men jag VILL INTE ha fler "gäster" nu!!! Det är min vigsel, en av de största grejerna jag ska göra i mitt liv, och jag skiter i o människor "vill vara med". Det här är VÅR grej! Nåja, människor tycker säkert att jag är konstig, men detta är vad jag känner. Och jag har lovat mig själv att alltid vara ärlig mot mig själv och sätta mina känslor i första rummet. Och då menar jag på det sätter att jag inte längre gör som "alla andra vill" när det går helt emot vad jag själv vill. Men självklart tar jag alltid hänsyn till vad MIN BLIVANDE MAN tycker. Jösses alltså, om 39 dagar står jag och håller för fullt på med sista förberedelserna inför vår vigsel!!!!