Vad som hänt sedan sist

Jag var i Sverige över julen och oj vad jag var trött mest hela tiden. Men absolut värst var det nog när jag kom hem (i Sverige hände så mycket hela tiden att jag ibland inte hann reflektera över att jag var så trött att ögonen gick i kors. Fast å andra sidan blev det en å annan powernap också). I vecka 6 (dag 3-4) hade jag som huggande smärta i livmodern, som att något stod och högg in en kniv där, bara på vänster sida. Jag var rätt orolig ända tills jag kom hem och googlade fram att många andra har upplevt samma sak och att det beror på att livmodern växer så mycket.

På tisdag och onsdag den här veckan jobbade jag, och det var fasligt lugnt hela tiden. Och jag höll på att somna hela tiden! :(

Igår (vecka 7+3) var vi på ett vaginalt ultraljud. Och vi såg ett litet pickande hjärta! Den andra säcken "twin 2" verkar vara tom. Och jag känner dubbla känslor för det. GLAD över att det finns en levande lite bäbis i mig! Glad över att jag (och bäbisarna) slipper gå igenom en tvillinggraviditet då de oftast resulterar i för tidiga födslar, och i bästa fall långa vistelser på NEO (i värsta fall missfall). Men samtidigt är jag ledsen, för jag vet inte om vi kommer varken att orka, ha råd eller tid att gå igenom en behandling till om ett par år (då är jag ju jättegammal!). Jag har alltid vetat att jag vill ha minst två barn, så att det ska finnas ett syskon. Men vi får se hur det går.

För närvarande ska jag vara jublande glad över att det finns hopp om en liten fin bäbis i augusti!

Igår var bäbisen 12mm och hjärtat slog så hiiiimla fort. Vår UL-tjej berättade hur fort det slår, men vi var båda så uppslukade av ATT DET SLÅR att vi glömde av vad hon sa.

Jag ska tillbaka på återbesök vecka 9+0 för de vill dubbelkolla om "twin 2" börjar utvecklas, eller om h*n går tillbaka. Jag gissar på det senare, för det fanns ingen antydan till foster (bara en egg yolk). Men jag har inget emot att få se "twin 1" igen och få nya UL-bilder. För det är också så himla bra med det här (skitdyra) stället vi går på. Att vi får små foton med oss hem. Till och med vid äggåterföringen fick jag ett kort på det två små cellklumparna som de satte in! :D Så himla fantastiskt ställe!

Viktiga datum

Viktiga datum
De viktigaste organen är färdigutvecklade: tisdag, 28. januari 2014 (+ 77 dager)
Risken för spontan abort minskar från: tisdag, 04. februari 2014 (+ 84 dager)
Fosterrörelser bör vara märkbara: tisdag, 01. april 2014 (+ 140 dager)
Mammaledigheten startar torsdag, 19. juni 2014


Ha ha haaaa, det där med mammaledighet. Finns det ens i "Förenade Kungariket Storbritannien". I think not.... ;)

Vecka 5 +4

Igår och idag har jag känt av "huggande" menssmärta i livmodern. Bara ibland, men det gör mig ändå oroligt. Samtidigt försöker jag att inte tänka på det, att inte oroa mig, för jag har fått för mig att oro i sig också kan vara skadligt för det lilla livet. Tidigare har jag haft mer som en "molande värk" i livmodern, och det har jag läst många andra som har.

------------------
Din graviditetsvecka: 5
Fostrets ålder: 3 veckor
Fostret är nu 5-8 mm. Från hjässa till stuss. Fostret växer nu snabbt. Ryggraden och hjärnan börjar utvecklas. Många kvinnor börjar nu misstänka att de är gravida. Mensen skulle ha kommit för flera dagar sedan.

Vissa upplever symptom på hormonförändringen som ömma bröst, täta urineringar och illamående. Här kan du läsa om osäkra, troliga och säkra tidiga graviditetstecken.

Graviditetstestet man köper i butiken/apoteket är mycket säkert idag. Ett positivt svar innebär till nästan 100 % att du är gravid. Ett negativt svar innebär att du inte är gravid, eller att du har gjort testet för tidigt. Försök igen om några dagar.

Om du är gravid är det hög tid att sluta med cigaretter, alkohol och andra rusmedel. Vet du egentligen vilken hälsorisk du utsätter fostret för när du röker? 5 goda skäl att sluta röka när du är gravid. Kaffe- och tedrickning bör reduceras, och om du använder mediciner/läkemedel måste du ta upp detta så snart som möjligt med läkaren.

Om du inte redan tar tillskott av folsyra, bör du börja med det så snart som möjligt.

Så här beräknar du datum för förlossning: Här hittar du Mammasidans förlossningskalkylator som också räknar ut datum för graviditetsledighet och när du kan räkna med att känna fosterrörelser. Förlossningskalkylator

Fostrets längd: 3-6 mm. (Hos embryon är det vanligt att mäta längden från hjässa till stuss.)

Saxat från: http://mammasidan.se/gravid/vecka/5

Tidiga symptom, dag för dag

26 - migrän & ömma bröst. Frusen.
27 - migrän & ömma bröst. Febrig, men utan feber.
28 - huvudvärk. TRÖTT!
29 - ömma bröst & molande värk i livmodern. TRÖTT!
30 - ömma bröst & molande värk i livmodern
SAMT Positive pregnancy test!
31 - molande värk i livmodern

Kan det vara en bäbis?

Jag kommer helt ur fas med bloggandet. Jag plussade igår!!!! 14 dagar efter egg transfer. Är så jäkla glad, och samtidigt försöker jag att inte ta ut all glädje i förskott. Ska snart ringa in beskedet, och se hur vi går vidare. Tydligen ska jag få en scan om två veckor (men då är vi i Sverige) så det blir kanske efter nyår. Nyår ja, jag behöver inte fundera på hur jag ska "slippa undan" alkoholen, för jag jobbar. Helt ok för mig, för det innebär att jag kan vara ledig över julen.

Jag ville inte vara med mer

I lördags kändes det som att allt var slut. Jag ville inte vara med mer. Jag hatar mitt liv, jag avskyr att må dåligt, jag klarar inte av... någonting. Hela dagarna tittar jag på TV, för att slippa känna ensamheten. Jag hade bara två lösningar, ett var att flytta tillbaka till Sverige själv, men vart fan ska jag ta vägen då? Den andra var att ta mitt liv. Jag orkar inte längre ta hänsyn till alla omkring mig, vad fan ska jag leva för andras skull? När jag inte har något kvar att leva för, för egen del? Men jag vet inte om jag vågar, om jag klarar det. I går mådde jag förhållandevis bra. Idag är allt pest. Igen. Och sambon är helt jävla nollad och fattar ingenting. "Men va, är du SUUUR på mig!?" Idiot.

Och jag känner mig så ensam

Jag hade det bra i Sverige. Alldeles tillräckligt bra, och var nöjd med mitt liv. Så flyttade vi hit, där jag bara känner en enda människa. Och den människan är mycket hellre med sina nya kollegor än med mig. Så känns det i alla fall. Så jag har ingen ingen alls. Hur kunde mitt liv blir så här fel?

lite bra, lite mindre bra

så här är det. vi kanskekanskekanske har en köpare på vår lägenhet. det hade varit sjukt skönt. jag har fyllt år. i ett land där jag bara känner en enda människa. jag har fått paket. jag har inte fått mammas blombukett, för det går inte när man är i ett annat land. jag har fått munsår - igen. jag har fått en salladsslunga! jag är fortfarande helt barnlös - men om lägenheten blir såld har vi råd att påbörja ny behandling. jag (vi) börjar bli i stort behov av att jag ska jobba (få en inkomst! igen!). men har fortfarande inget CV. jag vet inte när vi nästa gång kan åka till Sverige, för vi har egentligen inga pengar till det.

bortsett från det. idag är det sol och varmt! till helgen ska vi ha picnic. ja det var väl ungefär det.

minst på hela jorden

Så där ja, idag har jag gråtit mest hela dagen... Det gör så ont i mig! Jag önskar att jag kunnat komma på ett bra sätt att berätta för mina föräldrar om våra svårigheter att få barn, men jag vet verkligen inte hur jag ska säga det... Jag är så ovan vid att ha hemligheter för dem, och jag vill verkligen inte att de ska tro att vi inte vill ha barn. Samtidigt som mina föräldrar hade så svårt att få barn innan jag kom, så de om några skulle ju kunna förstå mig och det enorma mörker jag ständigt går runt med inom mig. Men jag kniper bara igen och låter dem tro att jag är ointresserad av barn. Jag känner mig så himla elak. Och liten. Jag känner mig minst på hela jorden.

.inget alls

Hur vanligt är det egentligen att killen tackar nej till sex?

Vet att jag dessa dagar varit som mest fertil. Igår försökte jag mig på en liten strip tease, men han skrattade bara åt mig. Idag sa jag rakt ut att jag vill ha sex. Han svarade bara att det var värst vad jag plötsligt vill ha sex hela tiden.

Sedan vill han ha sex, när jag inte är fertil alls. Det är väl ok. Men inte bara då!? Ändå hävdar han å det bestämdaste att han visst vill ha barn. Med mig.

Jag blir inte klok på det här. Men deprimerad, det blir jag.