minst på hela jorden

Så där ja, idag har jag gråtit mest hela dagen... Det gör så ont i mig! Jag önskar att jag kunnat komma på ett bra sätt att berätta för mina föräldrar om våra svårigheter att få barn, men jag vet verkligen inte hur jag ska säga det... Jag är så ovan vid att ha hemligheter för dem, och jag vill verkligen inte att de ska tro att vi inte vill ha barn. Samtidigt som mina föräldrar hade så svårt att få barn innan jag kom, så de om några skulle ju kunna förstå mig och det enorma mörker jag ständigt går runt med inom mig. Men jag kniper bara igen och låter dem tro att jag är ointresserad av barn. Jag känner mig så himla elak. Och liten. Jag känner mig minst på hela jorden.